27 mars 2017

Det är jag som är stormen

I helgen fick jag ett kort av en tjej som jag känner från min fotohobby. Hon hade blivit berörd av ett blogginlägg jag skrivit och skapat en stämpel som hon sedan gjorde ett kort till mig av. Hon gav mig kortet och sa att "jag fixar det, att jag är så stark." Typ. Jag blev alldeles rörd. 

"Du är inte tillräckligt stark för att stå emot stormen, viskade djävulen i mitt öra.
Det är jag som är stormen, viskade jag tillbaka."

 

Så himla fint!

Jag var stormen som kraschade ett äktenskap, en familj...Inte för att det var ett infall eller för att jag träffat någon "bättre". Inte alls. Utan för att jag var tvungen att vara sann och ärlig mot mig själv. Jag tog ett noga överlagt beslut och lämnade ett stormkaos. 11 år äldre och med världens finaste son kom jag ut på andra sidan stormen. 

Nu lever jag i lugnet efter stormen och ser en ny spirande vår komma och det känns faktiskt alldeles fantastisk!

Men priset jag fick betala var väldigt högt. Min älskade lillson får jag avstå halva tiden med. Halva hans uppväxt. Så svårt. Men han är med sin pappa och det är viktigt och bra.

Inlägget som inspirerade min vän Teres till att skapa kortet var ett jag skrev för en månad sen som hette Längtan.... Det är fascinerade att höra att andra inspireras och berörs av mina ord. Det är stort.

Här är det gamla inlägget...

"Längtan: I dag har jag känt mig ensam och längtat efter mina barn. De gör ont att inte få vara med dem jämt. Jag valde att ta steget och flytta och detta är priset jag får betala, vara utan barnen på deltid. Avskyvärt tråkigt. Innan var jag så ensam i min relation, att leva i tvåsamhet men ändå vara ensam, men då hade jag alltid barnen. Men det gick inte leva så i längden, tyvärr, trots att jag bestämt mig för att det skulle gå. Speciellt saknar jag Lillsonen som jag var van att vara med 24/7. Men jag försöker göra det bästa av situationen.
Idag har jag gjort massor som jag inte hinner en söndag när barnen är hemma. Jag har tränat, varit på IKEA och städat samtidigt som jag lyssnade färdigt på min ljudbok.

 

Jag har även gått en lång promenad med en vän och pratat om livet...Och sovit middag, 30 min efter middagen sent i eftermiddag, bara det är ovant men skönt.

Imorgon är det måndag och ny vecka. Härligt!







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar